Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg

tisdag 3 juni 2014

No - Atomer och Periodiska systemet frågor

1
Atomen består av en atomkärna och elektroner som kretsar kring atomkärnan. 
Atomkärnan innehåller protoner och neutroner. Protonerna är plusladdade och neutronerna är neutrala. Atomens vikt utgörs i princip av atomkärnan. Neutronernas uppgift är att hålla ihop protonerna. Elektronerna är minusladdade. I en atom är antalet elektroner exakt lika stort som  antalet protoner i kärnan. 

Kalcium
Atommassa: 40,078 u
Atomradie: 180 (194) pm
Kovalent: radie 174 pm
Kristallstruktur: kubisk ytcentrerad
Densitet: 1,54 g/cm³
Smältpunkt: 839 C (1115 K)
Kokpunkt: 1487 C (1757 K)
Ämnesklass: alkaliska jordartsmetaller
Atomnummer: 20
Elektronegativitet: 1,0
Radioaktiv: Nej
Grupp: 2
Period: 4
Elektronfigruation: 2,8,8,2

Kalcium (i form utav kalksten) har använts minst i 7000 år före Kristus som byggnadsmaterial. Orent kalcium upptäcktes 1808 utav Humprhy Davy som var en brittisk kemist.

Davy hade en elektrokemisk teori, där den kemiska frändskapen som orsak till de kemiska reaktionerna framkallas av den elektriska spänningen. Dessa undersökningar ledde även till upptäckten av alkalimetallerna Natrium och kalcium samt till upptäckten att klor inte var, som man tidigare antagit, en syreförening utan ett grundämne.

1808, Sir Humphrey Davy isolerade kalcium i ett orent tillstånd genom elektrolys av fuktig kalk med en kvicksilverkatod. Den rena metallen har utarbetats av en fransk kemist, Henri Moissan, 1898, genom att värma kalciumjodid med metalliskt natrium.
2
Alkalimetall är det första grundämnet i det periodiska systemets grupp. I gruppen finns det: Francium, Cesium, Rubidium, Kalium, Natrium, Litium och Väte (icke metall). Alla alkalimetallerna i grupp 1 har en valenselektron. Eftersom de har det gör de väldigt reaktiva och de kan nå ädelgasstruktur genom att lämna bort en elektron till ämnen i sin omgivning, och därmed starta en mängd av reaktioner. Eftersom de har väldigt lätt att lämna ifrån sig elektroner kallas de för mycket litet elektronegativa. I gruppen är atomerna mer elektropositiva, snabbare, mer explosiva och med fler ämnen desto längre ner man går i gruppen. De är detta på grund utav de har en större radie, vilket gör att den yttersta elektronen ligger långt ifrån atomkärnan, och därmed har enklare att släppa taget om elektronen. 
3
En grupp i det periodiska systemet är en grupp av atomer som reagerar liknande till varann. I det periodiska systemet finns det 18 olika grupper (i standardversionen). Man delade in atomerna i grupper för att veta vilka som beter sig ungefär likadant. Eftersom de flesta kemiska egenskaperna hos ett grundämne till stor del bestäms av elektronerna i det yttersta elektronskalet, innebär det att ämnena i samma grupp i allmänhet har liknande reaktivitet och elektronegativitet. 

Det finns 8 perioder och de täcker in alla grundämnena. Ämnena i samma period har liknande atommassa men olika kemiska egenskaper. 



torsdag 20 mars 2014

Legorobot: Lektion 1

Under no lektonen har vi byggt en legorobot. Den är nästan klar behöver bara några justeringar. Nästa lektion ska vi programmera roboten med hjälp av mindstorms programmet. Jag och Johan hjälptes åt att bygga legoroboten. Johan och jag har erfarenheter av jobba med lego innan så vi klarade det utmärkt.

onsdag 5 mars 2014

No Laboration: Kikare

Planering

Inledning.
Vi ska göra en kikare. En kikare kan förstora föremål från långt avstånd. En kikare är uppbyggt av olika föremål, ett objektiv (linsen längst ifrån ögat) och oklar (linsen närmast ögat) och ett prisma. Utan prisman är bilden upp och ner. Kikaren vi ska göra kallas för teaterkikare och den behöver inte prisma.   

Material:
2 muffar
-15 lins
+30 lins
1 optisk bänk 

Gör så här:

Sätt -15 linsen i en muff på 0 på den optiska bänken 
Sätt +30 linsen i en muff på 15 på den optiska bänken 
Kolla igenom linserna med ett bit papper med text på mot dig.
Vad ser du? Vad händer?

Labrapport

Inledning.
Vi ska göra en kikare. En kikare kan förstora föremål från långt avstånd. En kikare är uppbyggt av olika föremål, ett objektiv (linsen längst ifrån ögat) och oklar (linsen närmast ögat) och ett prisma. Utan prisman är bilden upp och ner. Kikaren vi ska göra kallas för teaterkikare och den behöver inte prisma.  

Syfte: Syftet med denna laboration är att: lära sig hur en kikare görs och förstå hur en kikare.

Material:
2 muffar
-15 lins
+30 lins
1 optisk bänk

Utförande 
Vi satte satte muffarna på den optiska bänken, -15 på 0 och +30 på 15. Vi tittade igenom -15 linsen medan vi turades om att titta igenom linserna och hålla objekt från olika avstånd. Vi byte linserna och flyttade linsernas avstånd. 

Resultat: När vi tittade igenom linserna blev bilden förstorad. När vi flyttade linserna närmare blev bilden skarpare men mindre och när vi särade på linserna blev bilden suddigare men större.

Slutsats: När man kollar igenom en kikare förstoras bilden. Med en kikare måste man fixa till hur skarp bilden ska vara. Igenom att ha en konkav lins och en konvex lins kan du lätt göra en kikare. 

lördag 14 december 2013

Aktivt kol - Laboration

Utförande:  
Häll saft i en bägare och tillsätt några skedar kolpulver. Filtrera ner saftblandningen i en annan bägare genom tratten.

Material: 
Filterpapper, kolpulver, bägare (2), glasstav, tratt och saft.

Hypotes: 
Jag tror att saften kommer att blir blå.

Resultat: 
Min hypotes stämde inte.

Slutsats:

Saftens färgämnen försvann på grund av kolen.

Förbränning av trä i syrgas. (Laboration)

Hypotes: Det kommer bli basiskt.

Material:  Ljus, degeltång, indikator, degellock, träbit, vatten, syrgas, tändstickor, ekolv.

Utförande:  
Fylla ekolven med syrgas. 
Sätta på gummikorken snabbt så inte syre kommer ut. 
Värma träbiten med ett ljus så att den glöder. Lägga ner träbiten i ekolven.
Stätta på degellocket. 
När det slutar brinna plocka upp träbiten. 
Fyll ekolven med 3cm vatten. 
Rör/skaka om. 
Häll i BTB. 
Vilken färg fick det? 

Resultat: Min hypotes stämde inte. Det stod på indikatorn att det blev surt.


Slutsats: Det bildades något surt ämne i ekolven. 

onsdag 4 december 2013

Hjärtinfarkt

Vad är en hjärtinfarkt?

Hjärtinfarkt är farlig,allvarlig och en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Det är sällan unga människor får hjärtinfarkt. Om man får en hjärtinfarkt beror det oftast på att en blodpropp har bildats så att blodet inte kan passera. Då blir det syrebrist i den delen som skulle tagit emot blodet från kärlet. En skada kan uppkomma som gör att hjärtat inte orkar arbeta lika bra som förut.

Symtom
- Ångest och rädsla
- illamående
- kallsvett
- obehagskänsla i bröstet som kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna
illamående 

Förebyggande
Om du vill förebygga hjärtinfarkt ska du äta mer av: Grönsaker, bär, frukt, rotfrukter, pasta, bröd, ris, kött och fisk. Och du ska äta mindre av: Salt, läsk, godis, chips, smör och grädde. Du minskar risken att få hjärtinfarkt genom att motionera och träna. Om man röker höjs risken att få hjärtinfarkt. Sjukdomar som diabetes och högt blodtryck ökar risken för att man ska få en hjärtinfarkt. Därför är det viktigt att man har sin diabetes under kontroll och att man får hjälp att sänka blodtrycket till normala nivåer med hjälp av läkemedel och ökad fysisk aktivitet. 

Behandling
Kranskärlet som har täppts till av en blodpropp behöver öppnas så att blodet kan passera igen. Detta kan ske med blodproppslösande medicin.